Inget ont som inte har nåt gott med sig

 

Jag börjar med att säga: Tack Babbi, du har så rätt! Det är aldrig någonsin rätt att ta sitt eget liv, men när jag sitter och småmuttrar för mig själv, mår mindre bra och grubblar, då far  tankarna iväg. Ibland åt helt galet håll. Men att ventilera och att få feedback knuffar mig in på rätt spår igen. Så fortsätt att nypa mig i örat, det är jag bara tacksam för. Och detta för mig in på ett av mina favoritämnen, Vänner. Underbara, goa, stöttande och de som säger sanningen till mig när det behövs. Vad vore livet utan er? Löv jo ål!

Och så var det då det här med orsak och verkan. Att allt som händer har en mening. Livet har inte alltid farit lätt fram med mig, men när jag sitter och tänker tillbaka så vill jag med facit i hand inte göra någon tidsresa och ändra på något. För jag ser att det som varit mindre bra har gett mig det jag i dag värderar högt. Ungarna, min älskade, underbara, som sin mor lite smågalna, söner.

Jag kan även se det goda som kom från en mindre lycklig människa vilken jag räknade som en mycket nära vän, men som svek mig så grymt. Hade det inte varit för denna person så hade jag bl.a. inte haft kontakt med tre kvinnor som idag finns i min vänkrets. De som nyper mig i örat när jag hamnat på villospår, de som peppar mig när det går trögt, de som kommer med tröstande ord när jag är ledsen och de är starka nog att jubla och applådera när nåt går bra för mig. Så trots allt så jag till övervägande del tacksam mot denna olyckliga person.

Det jag själv har gått igenom tidigare har gett mig en förstahandserfarenhet som jag har kunnat använda för att stötta närstående vid deras kriser. Jag har fått en förståelse som jag annars inte haft.

Att få lov att inse vilka effekter tidigare upplevelser har på livet idag, det är stort. Att få lov att inse att tråkiga tidigare upplevelser har positiva effekter på det nutida livet, det är en gåva.

 

 

Technorati-taggar: vänner,tidsresa,barn,gåva