Det hela beror enbart på bloggtorka, inget annat. Jag har inte den rätta gnistan att skriva, tycker liksom inte att det händer nåt. Inget som jag vill lägga ut till offentlig beskådning. Men visst, det finns små bloggembryon i min smått(?) förvirrade lilla hjärna. Men jag har inte en aaaaning om hur lång havandeskapstiden är. Eller om de överhuvudtaget kommer att bli färdigväxta. Men jag blir såååå oerhört glad när jag får meddelande om att någon av mina vänner/bloggföljare har lämnat någon kommentar. Varm i hjärtat!
Jag har tänkt på dig emellanåt och jag förstår vad du menar då man känner bloggtorka
SvaraRaderaMen det gör ju inget om man tar en paus… då lusten kommer så skriver man.
Det är många ggr som jag sitter och ska försöka skriva ner ngt… börjar lite smått och sen tvärstopp:)))
Sommaren känns nära även här uppe i norr och det gör mig så glad för jag tycker vintern har varit mycket lång i år. Ibland känns det som att man borde vara glad och nöjd men ändå är man inte det innerst inne.
Jag tror mkt beror på den ålder jag är i:))) Bävla skit-K-elände:)))
Nu i helgen ska jag åka till Sthlm och träffa mitt första barnbarn. Det ger en glädjekänsla inom mig … very nice.
Kram på dig
Det är ok...bara du inte slutar..:)
SvaraRaderaHallå vännen! Tänk att jag känner igen det där alldeles väldigt väl. Livet travar på och det som händer kan väl knappast vara intressant för någon att läsa om. När man väl får till en blogg så får man respons och så blir man glad i hjärtat. Jag har en lågperiod vad det gäller bloggeri, men det kanske tar sig igen. Vem vet?
SvaraRaderaÖnskar dig en riktigt härlig försommar och sommar och är säker på att vi hörs under desamma!
Kramen!
Vi känner igen oss och konstigt nog fast det händer så mycket runt omkring så känns det som man väntar på nåt annat...Låter det förvirrat,hahaha..
SvaraRaderaHoppas din helg blir fin :-)
Redtopp